Söndag.
Jag skriver och skriver, men det känns ändå som att jag aldrig kommer någonstans i mitt arbete. Idag har jag ägnat mig åt att försöka förstå hur OCT/SLO apparaten fungerar. Har knåpat ihop en text, men jag vet inte om det är rätt. Ljusstrålar som delar på dig, speglar som reflekterar och system som läser av interferensmönster. Det är avancerat!
Jag började iallafall dagen med en oplanerad springtur. Det var väldigt jobbigt och jag blir besviken på mig själv för hur dålig kondition jag har. Tanken var iallafall en runda på ca 3,5 km (bara att den är så kort gör ju att man mår dåligt, men jag vet att jag inte orkar springa längre ändå). Hur som helst så sprang jag vilse. Jag visste inte åt vilket håll jag bodde. Så jag fick stanna och orientera mig på kartan två gånger innan jag hittade hem. Det resulterade i en runda på 5 km istället och jag kan istället känna mig stolt över att jag sprang den biten.
Med den rundan i bagaget har jag nu anmält mig till studentruset om två veckor. Hoppsan. 5,5 km ska jag springa. Så nu har jag en morot som förhoppningsvis kommer göra att jag tar mig i kragen och fortsätter att springa.
Nu sitter jag och försöker leta fram min aptit för mat. Jag fick kämpa mig igenom en skål med yoghurt imorse. Ingen lunch under dagen. Och jag är fortfarande inte hungrig. Inte ens sugen på något. Så har det varit de senaste dagarna. Och när jag väl snor ihop något så får jag pressa i mig det. Åh! Jag som vanligtvis älskar mat. Det brukar ju vara dagens höjdpunkt. Men nu kan jag inte ens använda det som skäl till att slippa sitta och skriva.
Puss.
Fredag.
Jag fick ett plötsligt sug till att skjuta. Det har jag inte haft på ett och ett halv år. Skön känsla. Får nog se till att ta mig ut till korthållsbanan och skjuta lite 22'a i sommar. Tanken på doften av krutrök, mums!
Mitt liv är inte just nu mycket att skriva om. Jag vaknar, är så trött att jag skulle kunna döda för att få ligga kvar. Men, jag tar mig sakta men säkert upp, börjar dagen med en promenad (nästan alla dagar iallafall), sedan blir det dusch och sedan frulle; yoghurt med kanel, solroskärnor och frysta hallon (hej hepatiten, välkommen till mig!). När jag stressat sönder för att jag klivit upp alldeles för sent trampar jag iväg till skolan. Antingen så är det någon mätning som väntar. Annars så går färden direkt till studentbiblioteket, där sitter jag från cirkus halv tio till cirukus halv fem. Skriver, letar böcker, pratar lite emellanåt, letar artiklar, skriver lite till. Sen cyklar jag hem. Trött, huvudvärk och noll motivation till det mesta. Orkar inte laga mat och äter dagens andra portion med yoghurt, kanel, solroskärnor och frysta hallon. Sen går jag och lägger mig, för att vakna inför en dag som ser precis ut som föregående.
Idag var det dock en utsvävning. Majas pojkvän och hans tvillingbror var på besök i Kalmar, de var båda två smyghyperoper, så jag tog chansen och mätte på dem. Mycket tacksamt att de ställde upp. Klockan 6 en fredagkväll........ Jag har inget liv kvar.
Men nu är iallafall alla mina mätningar färdiga! Tjollahopp! 37 som kan vara med och 5 som har fallit bort. Bra jobb!
Nu tittar jag på let's dance. Hejjar på Håkan, hoppas att han går vidare en vecka till. Kul! Imorgon blir det inget bibliotek. Men det blir skrivning hemma i köket. Ut och leta examensklänning. Kanske en promenad. Men innan jag tar tag i allt det där blir det en efterlängtad sovmorgon.
PUSS.
Arg tjej.
Ringde idag till Tele2 för att säga upp mitt bredband. Upptäckte att jag hade 12 månaders bindningstid kvar, så det gick ju inte. Men till en annan sak...
Tjejen i luren var lite fundersam "det står att ditt bredband ligger som vilande och att du inte betalat någon faktura". Men jag har använt mitt bredband i ett år nu, det har fungerat hela tiden. Dock har jag inte varit tillräckligt uppmärksam på att jag inte betalat för det (jag har inte ens fått någon faktura, så jag har alltså inte struntat i att betala det)... Tyvärr blev det så eftersom att allt går automatiskt, och det är lättare att hålla koll för vad man betalar, än att man inte betalar för något.
Jaja.
Ikväll ringde jag till dem igen, för att berätta att jag använt mitt internet i ett år, men att jag inte betalat för det för att jag inte fått någon faktura - ärligt tycker jag. Tänkte att jag då säkert får betala en samling från hela det gågna året, och sen löper det på som vanligt i ett år till, tills bindningstiden löpt ut.
Men då visar det sig att tjejen som jag talade med på morgonen då hade startat upp mitt bredband från vilande. Och att bindningstiden på två år börjar idag. Jag blir så irriterad.
Jag hade väl fått ta smällen på en dunderfaktura från ett år, plus att få betala för skiten i ett år till, eftersom bindningstiden som jag skrivit under varade i 24 månader. Men jag tänker inte betala för det i två år till bara för att de inte kan sköta sitt jävla jobb.
Mitt bredband låg som vilande under 3 månader när jag betade av uppsägningstiden från bredbandsbolaget. Sen blev jag ombad att ringa tele2 när de skulle sätta igång det. Det gjorde jag. Och hade jag inte ringt dit hade det väl inte fungerat heller?
JAG BLIR FÖRBANNAD. Imorgon ska jag ringa dit igen, för att få tala med en person på en annan avdelning. Men enligt killen jag pratade med nyss kommer de inte heller kunna göra något åt det. De kommer bara kunna ge en förklaring på varför det blivit som det blivit.
Och till saken hör att jag var missnöjd med bredbandsbolaget, och trodde att tele2 skulle bli sååå mycket bättre. Men det är ju snarare tvärtom. Internetet slutar att fungera minst en gång i veckan. För bara två dagar sedan låg det nere hela kvällen. Det är inte jättesmidigt när man är student och beroende av internet för att kunna plugga, särskilt i examensarbetestiden.
DÖD ÅT TELE2.
.
Just nu längtar jag ihjäl mig efter att examensarbetet med tillhörande redovisning och opponering är över. Jag längtar tills jag får stå med examensbeviset i handen. Jag längtar tills denna lägenheten är ihoppackad och tills jag och Emil får packa upp våra saker tillsammans i en ny, gemensam lägenhet. Jag längtar tills jag får göra min första dag på ett jobb som legitimerad optiker.
Men det jag längtar efter allra mest just nu är
min Emil.
När examensarbetet drog igång skulle det aldrig mer behöva dröja så lång tid mellan gångerna vi sågs. Nu har det gått två veckor, och det kommer dröja minst en vecka till innan vi ses igen.
Jag hatar examensarbetet och jag hatar avståndet mellan Jönköping och Kalmar.
Men jag älskar min hunk.
Figaro <3 Sara
Fick nyss ett sms av storasyster. Min racercykel är på väg ner mot söder nu. Han heter Figaro och jag känner på mig att vi kommer bli sååå goda vänner!
Han var dock väldigt trött, hade fått kliva upp vid fyra stackarn. Tänk vad han ställer upp, bara för att få komma till mig!
.
Du är ett resultat av din miljö.
Därför ska du välja en omgivning
som bäst hjälper dig till ditt mål.
Analysera ditt liv genom denna insikt.
Skapar din miljö din framgång,
eller håller den dig tillbaka?
Bra fråga.
Trött på att inte bli trött.
Tredje natten i rad som jag ligger och snurrar. Kan. Inte. Sova.
Imorse var jag och Hanna och simmade. Kvart i nio tog vi första simtaget och vid kvart över hade vi gjort vår kilometer för dagen. Skön start!
Trodde att den kilometern och konstant plugg resterande av dagen skulle trötta ut mig. Men icke. Här ligger jag. Piggare än piggast och kan inte sova.
Nu ska jag hämta min dator och katten. Vi ska kolla på film och mysa. Hoppas hon är på spinnhumör, det brukar vara sövande med en brummande katt på magen.
Puss
Söndag.
Jag kan ju skratta och vara väldigt lycklig över att jag inte ska börja med klassikern detta året. Herregud, jag är så otränad man bara kan bli.
Idag skulle jag ge mig ut på en skön promenad till Ica för att köpa fetaost och champinjoner. Jag snörade på mig mina gympaskor och satte på mig solglasögonen. +7 grader, sol och mycket vind. Jag promenerade bort till Ica i rask takt, gick in och handlade vad jag skulle. Men, när jag står i kassan och tittar ut, ser jag till min stora förvåning att det vräker ner snö. Blir väldigt besviken på vädret. Sen packar jag ner mina grejer i en fryspåse, knyter en knut och tänker att "jajja, det är ju inga problem, jag springer hem så går det mycket fortare". Sagt, men knappast gjort. Sprang väl lite mer än halva vägen, sen höll jag på att dö. Att springa med en fryspåse i handen är väl inte ultimat, men ändå, vägen från ica är kort, det ska ju inte vara några problem.
Det är bara att inse att min träning inför klassikern helt enkelt får börja från noll. Och då är det rätt skönt att veta att jag har lång tid på mig att träna upp mig. Min racercykel anländer om en vecka, jag passade på att pussa på mina skidor när jag var i jönkan tidigare i veckan, och jag fick en påskpresent av Emil's föräldrar; en träningströja! Så jag är definitivt redo för att börja mitt äventyr.
Förutom att gå i solsken till och springa hem i össnö från ica har jag idag ätit min första LCHF-mat. Jag tänkte testa på det där. Köpte Katrin Z bok på rean förra veckan; "ät dig smal" och blev redigt taggad på att testa.
LCHF innebär ju bort med alla kolhydrater, vilket inte är helt lätt för en pastaälskare som mig. Men testa ska jag göra. Idag åt jag LCHF-pannkakor till lunch. Jag är egentligen inte förtjust i såntdär, när man ska manipulera en klassiker. Pannkakor ska ju smaka pannkakor, bröd ska vara bröd osv.. Men jag blev glatt överraskad när jag tog första tuggan, det var riktigt gott, och det smakade nästan exakt som vanliga pannisar. Det gjorde mig glad. Det finns hopp om det helt enkelt.
Och för er som undrar hur det går med godisuppehållet så kan jag säga att jag är på noll där också. Jag och Emil gjorde ju ett litet undantag över påsken om man säger så. Så nu sitter jag här igen, med sockersug utan dess like. Jag är egentligen inte sugen på godis, men den där falska energin man får av allt socker. Ååååh!
Puss!
Sömnlöst.
Ååååååååh. Inatt är en såndär natt som jag inte kan sova. Var supertrött när jag gick och la mig (för två timmar sen.......), men när jag väl släckte lampan och blundade så blev jag superpigg.
Hjärnan går på högvarv och jag funderar på allt mellan himmel och jord. Kommer på mig själv med att ligga och darra med benen, sådär som man stör sig på när någon sitter jämte en i skolan och hela golvet skakar. Typ som man är kissenödig. Men jag är inte kissenödig. Jag vill bara sova.
Ska göra ett försök igen. Räkna får och tänka på min mozarellaboll, jag saknar dig. Nattis!
