I söndags morse fick jag ett samtal från min pappa.

Att livet kan vändas från en sida till en annan så fort gör mig mörkrädd.
Men det gör mig också ännu mer medveten om hur viktigt
det är att ta vara på varje dag och varje minut.
Och hur viktigt det är att älska alla som man har runt omkring sig.

Just nu är allt uppochner och det är väldigt svårt att förstå.
Jag vill på något sätt tro att det
var detta som var det bästa.
Men det är samtidigt sjukt svårt att inte hata det.

Ibland undrar jag om allt som händer har en mening,
och då kan jag inte låta bli att undra vad
meningen med allt detta var?

Ena stunden vill jag glömma allt. Skratta med alla runt omkring mig.
Andra stunden vill jag tänka på vad det är som
verkligen har hänt.
Och då är det svårt att hålla tårar och känslor borta.

Nu är det som det är.
Det är sjukt svårt att acceptera att man inte kan göra något åt det.
Man kan inte spola tillbaka tiden.
Hur mycket man än önskar att man kunde det.

Hur dåligt och fult det än hade varit
så önskar jag just nu av hela mitt hjärta och mest av allt i hela världen att det var ett aprilskämt.



Igår hade jag min praktiska tenta. Det var en trevlig förteelse. Var nervös som en gris innan. Men ett lugn sköljde över mig lagom tills att jag skulle börja. Tentan var uppdelad i tre stationer. Skoj!

första stationen fick jag tilldelat två binokulära tester som jag skulle utföra. Sen ställde läraren två följdfrågor som handlade om resultatet jag hade fått fram. Här fick jag lite panik, men tror det löste sig tillslut.

Andra stationen var biomikroskopet. Även här fick man två uppgifter att utföra, och en följdfråga. Gick väl bra. Även fast jag inte hann säga "sitt back and relax" till patienten innan läraren gjorde det. OM jag hade hunnit det hade jag definitivt fått högsta betyg ;) Haha. Vår lärare alltså, han är bra skön.

sista stationen skulle man retinoskopera ett fantomöga. Tror faktiskt att det gick bra. Kände mig hyffsat säker på mitt resultat. Men bara därför har jag säkert jätte fel. Jaja, shit the same and fuck the rest känner jag.

Det hela bedöms iallafall på både patientbemötande, instrumenthantering, metodik och delvis resultat. Min magkänsla är okej, men sen vet man aldrig. Jag kanske har gjort ett dundermisstag på alla tre stationerna. Jaja, återstår att se.
Efter en hel dag av stress med en efterföljande tenta gick musten ur mig totalt. Jag ryckte ändå upp mig och tillbringade en stund på bibblan med några från klassen. Vi gjorde en halv gammal tenta. Sen var vi less.

Idag chillade jag runt på morgonen. Skönt. Sen trampade jag iväg till bibblan. Där satt jag i sex timmar tillsammans med ett glatt gäng från klassen. Vi körde stenhårt! Fyra gamla tentor, massa diskussioner, funderingar och skratt. Tur att Putte springer runt och sprider lite glada miner genom att berätta roliga incidenter som hänt genom våra två år på optikerprogrammet. Haha. Annars hade jag somnat efter första tentan...

Imorgon är det dag för det där berömda "sista rycket". Lär nog spendera större delen av dagen på bibblan tills jag spyr över färgsinnesdefekter, kontrastkänslighet, binokulärt seende och gud vet allt vad som ska ha fastnat till tentan.

På torsdag är det iallafall över. Hoppas jag iallafall. Med enmiljontvåhundrafemtiosju tankar som snurrar runt i huvudet samtidigt som det varit praktiskt tenta med mängdträningar innan och en teoretisk tenta med massa teoriplugg så ska det bli skönt att snart få åka hem på lov. Även fast vi bara blivit tilldelade fyra lediga påskdagar. Men alla lediga dagar är guld värda. Och det bästa är att man inte kan plugga nu, för vi har inget att plugga på. YES!!

Nu ska jag köra ett litet race med plugget, sen är det pluggstopp. För min mage börjar bli hungrig. Och resten av kroppen med.

PUSS.

Från dig till mig

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback